uppdaterad 080222

 

Lastmotorfartyget JAL  (7032)

Ett Tinnerbäcksbygge som slutade i Vänern

Mail till mig

 

Till menysidan Fartygsfakta    
  Namn: JAL - ÅRNÄS - VÄSTRAVIKEN  
Till Fartygslistan Byggd: 1916 vid Tinnerbäcken i Linköping  
  Skrov och däck: furu på kravell på järnspant  
  Längd:  23,37(57) m  
  Bredd:  4,72 m  
djup i rum: 1,97 m   
djupgående: 2.00 m  
Bruttodräktighet: 65,59 ton  
Nettodräktighet: 47.09 ton  
Lastförmåga: 110 dödviktston  
"Dräktighet under mätningsdäck": 58,63 ton  
   
 

Fartyget var en motorpråm byggd av furu på kravell på järnspant år 1916. Fartyget byggdes på planen mittemot Tinnerbäckens utlopp i Linköping, bredvid Lindroths brädgård. Byggare var K. Andersén och Carl Wilhelm Lindroth som byggde för egen räkning. Fartyget som fick namnet JAL uppmättes i Linköping och blev försett med en råoljemotor om 24 effektiva hkr.

 
     
  Hon nämns i Linköpings hamn den 20 juni 1916, "M.b JARL nybyggd". Sedan skrevs namnet JAL.  
     
  Ägare var Linköpings Förenade Rederier. Till huvudredare var utsedd J. G. Svensson, Linköping. Befälhavare år 1916 var F. R. Dahlqvist. Vintern 1916-17 var JAL vinterliggare vid Lindroths brädgård i Linköping. Åren 1917-18 var Alb. Andersson skeppare. År 1919 var Dahlqvist tillbaka. På hösten 1919 blev Alf Löf skeppare, 1921 var det Oskar Hagert och 1922 Erik "Mallert" Carlsson.  
     
  Den 19 april 1923 köptes M/F JAL för 11.000 kr av skeppare Karl Erik MallertCarlsson  och vedhandlare Karl Axel Jonsson, Linköping. Den 4 sept. 1923 registrerade de fartyget som Motorfartyget JAL 7032 KFHJ.  
     
  Disponent John Maurus Nyström köpte fartyget 1926 för 5.500 kr. Befälhavare Oskar Hagert förde fartyget 1925-29. 1930 tog Harry Sundin över befälet.  
     
 

Den 23 okt. 1930 köpte David Rickard Andersson fartyget för 5.000 kr, hemort blev då Norrköping.

Andersson själv var befälhavare. 1932 anmälde han att han numera var bosatt i Stockholm och att fartygets hemort var Stockholm. Samma år ommättes fartyget till 47.67 ton.

 
 
  Certifikat den 7/5 1936. Ägare var maskinist Ivar Harry Åklint som köpt fartyget för 900 kr. Befälhavare var Olof Amandus Boqvist.  
     
  Den 11/1 1938 sålde Anders Folke Arbenius i Stockholm fartyget till Gunnar Henrick Holmberg, Vadstena och Karl Gustav Pettersson, Örberga församling för 2.800 kr. De ägde var sin halva.  
     
  Certifikat den 22/4 1940. Skepparen John Valdemar Pettersson i Forsa i Hammars socken var ägare efter att ha köpt fartyget den 19 mars för 16.000 kr. Han själv var befälhavare.  
     
  År 1942 ändrades fartyget från motorfartyg till ångfartyg. ”Ångmaskinen har suttit inmonterad i ett litet passagerarfartyg KVILLEBÄCKEN som gått i Göteborgs hamn. Den kommer troligtvis att bytas ut mot en större”.  
     
  Anders Engdahl, Stora Forsa berättar om Jals ägare John Pettersson:  
  Min pappas morbror John Pettersson installerade en ångmaskin, av
högtrycks typ, i henne innan han sålde, pga av att han blev inkallad.
Ångmaskinen kokades torrt av köparna och det var ett jäkla liv om att
råoljemotorn skulle skickas som ersättning. Så blev det inte, utan den
stod i en loge i Stora Forsa till krigsslutet.
Råoljemotorn, har för mig det var en Bolinder, såldes senare till Gustav
Svensson Motala, och monterades i Bele.

Har fått veta att det var Bergmans mek. verkstad i Motala som konverterade Jal till ångdrift. Troligen inte bara en gång utan två. Då den första ångmaskinen som kanske endast var på 4 nominella hkr "kokades torre". Och en kraftigare (70 hkr) monterades in i dess ställe.

 
     
 

Certifikat den 28/10 1942. Fartyget tillhörde rederi med flera ägare, sjökapten Ture Flors och rådman Henrik Hammars samt skeppsmäklaren Thomas Fouganthine i Mariestad som var utsedd till huvudredare. Flors sålde sin del till de andra för 11.000 kr. Karl Gustaf Edvardsson i Lysekil var befälhavare.  De försökte att byta namn på fartyget till VIRGO vilket inte beviljades. Under tiden 1 april -17 juni 1943 insattes i fartyget en compoundångmaskin om 60 ind. hkr tillverkad vid Wennerbergs Mekaniska Verkstad i Karlstad 1907.

 
     
 

Certifikat den 11/8 1947. Hemort fortfarande Mariestad, med Thomas Fouganthines rederi som ägare.

Befälhavare var Johan Alfred Rask i Eskilsäters sn. Samma år ändrades fartyget till motorfartyg med en tvåtakts tändkulemotor om 60 hkr av fabrikat Skandia Verken AB i Lysekil, tillverkad där 1929.

 
     
  Certifikat den 16/1 1948. Namnet ändrades till ÅRNÄS efter den nya hemorten, beviljat samma dag. Ägare var fastighetsaktiebolaget D. Carnegie & Co i Göteborg som köpt fartyget för 50.000 kr. Huvudredare var Jonas Haggård, Årnäs och befälhavare Harry Gideon Svensson från Björsäters församling.  
     
  Certifikat den 3/3 1949. Motorfartyget VÄSTRAVIKEN av Tåtorp, namnet beviljades samma dag. Kapten Laur Karlsson och grosshandlare Gösta Nygren, Skövde köpte fartyget för 21.000 kr. Nygren blev huvudredare.  
     
  Certifikat den 15/9 1949. Berndt Olle Persson i Fagerlid, Hova sn köpte fartyget den 24 aug. 1949 för 12.000 kr. Hemort Mariestad.  
     
  Certifikat den 4/1 1950. Hemort Vänersborg. Ägare var skepparen Sven Julius Andersson, bosatt i Vänersborg och som köpt fartyget för 18.000 kr. Han själv var befälhavare.  
     
  Certifikat den 4/12 1954. Hemort Lennartsfors. Ägare var skepparen Arvid Karlsson i Skenhall, som köpt fartyget för 7.000 kr. han var själv befälhavare. Karlsson anmälde den 28 september 1962 att fartyget hade skrotats ”och torde avföras från skeppslistan”.  
 

 

 
  VÄSTRAVIKENs vrak ligger sjunken vid Köpmannebro i Vänern.  
Till Fartygslistan    

Till menysidan

Fartyget hade under dessa år 14 ägarförhållanden, varav tre ägare bedrev trafik på Kinda kanal mellan åren 1916-30.