uppdaterad 071221

 

Bogserångfartyget BORE

Hjulsbrovarvets bogserare och Kinda kanals starkaste

Mail till mig

 

     
Till menysidan

Fartygsfakta

 
  Namn:                  BORE  
Till Fartygslistan Byggår:                1901 på Eriksbergs Mekaniska Verkstad, Göteborg  
  Skrov:                   Stål  
  Bruttodräktighet:   9 ton  
 

Compound-ångmaskin på 90 eller 100 hkr

 
Resor med BORE och pråmsläpet

 

Bogserfartyget BORE byggdes på Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg med byggnadsnummer 121 år 1901. Beställare var Norrköpings Bogserings AB bildat 1890. Fartyget var oregistrerat varför några uppgifter om fartyget inte gått att finna.

Fler bilder på BORE

 

 

BORE i Hamra sluss 1940-tal

 
  Stålskrovet var först vitmålat och styrhytten fernissad.  
     

 

I början av 1908 gick bogseringsbolaget och det större Rederi AB Norden i Norrköping ihop.

 

 

   
  BORE bogserade pråmar i Norrköping som huvuduppgift och gjorde en del lustturer i Norrköpings omgivningar; troligtvis därför fick hon ett sol- och regntak.  
     
  Fartyget inköptes 1935 av bröderna Georg, Tore, Arne och deras far Axel Johansson i Hjulsbro. Den 6 november 1935 kom hon till Linköping.  
     
  Hon var tillsynes i ett något oskött sätt. Eftersom hon var ganska djupkölad kunde hon inte dras upp för reparation på Hjulsbrovarvet. Johansson använde då den beprövade tekniken med en sluss som torrdocka. Efter seglations säsongens slut lades fartyget i den tömda slussen. Var detta skedde är inte känt men vid ett senare tillfälle då man bytte någon bottenplåt användes mellersta slussen i Tannefors. vid denna första reparation fick hon även skrovet svartmålat.  
     
  Med BORE bogserade familjen Johansson pråmarna AGE 1, AGE 2 och OLLE. sistnämnda pråmen byttes ut 1940 då de inskaffat pråmen LUX. BORE var den starkaste bogseraren på Kinda kanal med sina många hästkrafter.  
     
 

Ombord turades besättningen om som rorgängare, men det sköttes för det mesta av Axel Johansson och senare hans son Arne Johansson. Axel hade varit maskinist på BALDER som hade råoljemotor, men eftersom BORE hade ångmaskin, övergick han just till att bli styrman istället.

 
     
  Maskinister på BORE var:  
  Hjalmar "Hjalle katt" Karlsson 1935-36  
  Arvid Karlsson                         1937 till början av -38  
  Johansson                               1938-39  
  Frisk                                       1940  
  Arne Johansson                      1941-42  
  Uno Eldh                                 1943  
  därefter troligtvis Arne Johansson 1944-46  
     
  Eldare på BORE var:  
 

Arne Johansson       

1936-38  
  Nils Möller                1939  
  Joseph Samuelsson 1941-42  
  därefter troligtvis Arne Johansson    
     
  De som höll besättningen med mat under olika år var Karl-Gustaf Johansson, Georg Johansson, Joseph Samuelsson och Rudolf Lindbom.  
     
  BORE var sysselsatt med pråmbogsering fram till år 1948 då hon var det sista fartyget som drog pråmar på Kinda kanal. Därefter låg hon stilla vid Hjulsbrovarvet i tre år till torsdagen den 6 dec. 1951. I Linköpings hamndagböcker står att en herr A. Ahlin gick med BORE från Linköping mot Roxen.  
     
 

Enligt muntliga uppgifter skulle hon troligtvis ha gått till skrot för skrotvärdet 1500 kr. Hon skrotades i Köping i början av 1952 (enl. tidsskriften Länspumpen 1996:3)

Skrovet blev i så fall 51 år.

 
     
 

Extra info:

 

 

 

 

 

 

Till Fartygslistan

Till menysidan

När man gick in i hytten från styrbords sida kom man in i det lilla pentryt, gick man där direkt åt höger kom man in i styrhytten. Gick man in på babords sida kom man in på dass. Framför styrhytten hängde fartygets skeppsklocka. Längst fram på fördäck vid ankarspelet stod en stor trälåda där livvästar, rep och trossar var stuvade. Mellan lådan och hytten var nedgången till skansen. Där nere åt man maten de första åren. Längst fram i fören, i förpiken, förvarades maten som kyldes av det utanför forsande vattnet. På senare delen av 40-talet byggdes fartygssidorna igen på var sida om hytten. Då fick man en "matsal" utanför pentryt. Innan sidan byggdes in användes en uppspänd presenning. Dricksvattnet var i en trätunna.

Bakpå hytten hängde två livbojar. På en upphöjning i mitten av däck fanns britsar på båda sidor, sedan stack skorstenen upp. Den gulmålades senare. Därefter var på babords sida en skjutbar lucka med lejdare ner till maskin. Bakom den var bogser-inrättningen med två stora krokar och ovanför den hängde en stor fotogenlykta. Sedan var det fönsterluckor till kojerna, vars lejdare med lucka var ytterligare ett steg akterut. På akterdäck fanns plats för kolsäckar och ångpanneved, samt en trälåda med rep. På styrhyttstaket fanns en strålkastare, en liten livbåt och en flagga längst bak. I aktern stod det "BORE HJULSBRO".