uppdaterad 071225

 

Bogsermotorfartyget BALDER  (6734)

stockholmsbogserare som blev högljudd linköpingsdragare

Mail till mig

 

Till menysidan

Fartygsfakta

   
  Namn: LÖVUDDEN - PEKKA - BALDER  
Till Fartygslistan Byggår: 1883 på William Lindbergs Verkstads- & Varfs AB, Stockholm  
  Skrov: Stål  
  Längd: 18,42 m  
  Bredd: 4,07 m  
  Djup i rum: 1,31 m  
  Djupgående: 1,00 m  
  Bruttodräktighet: 29,94 ton  
  Nettodräktighet: 8,15 ton  
  "Dräktighet under    
  mätningsdäck": 25,11 ton  
       
       
       

bilder på BALDER

BALDER vid Hjulsbrovarvet 1935. J. Johanssons arkiv       

 
     
 

Bogserfartyget byggdes år 1883 vid William Lindbergs Verkstads- & Varfs AB i Stockholm till namnet LÖVUDDEN. Fartyget som hade en ångmaskin och svartmålat stålskrov registrerades som nr 6734 i svenskt fartygsregister.

 
     
  Fartyget var hemmahörande i Stockholm och fick namnet ändrat till PEKKA okänt år.  
     
  Herr Joh. Gillberg i Stockholm sålde 1920 ångbogseraren PEKKA till direktör Axel Pettersson i Linköping.  
     
  Skepparen Axel Johansson som arbetade för direktör Pettersson hämtade hem fartyget till Linköping och den 23 juni angjorde ångfartyget Linköpings hamn för första gången, då med ändrat namn till BALDER.  
     
  Den 12 juli nämns BALDER igen i hamndagböckerna i Linköping, fortfarande som ångfartyg, men den 23 juli var hon omgjord till motorfartyg. Två råoljemotorer som utvecklade 30 hkr drev två propellrar. Det var bäst när motorerna gick i otakt, när de gick i takt rystade och skakade hela fartyget. Det gick inte heller tyst när hon kom stävandes, många mindes BALDER för att dunket hördes långväga.  
     
  Direktör Pettersson sålde den 20 oktober fartyget till sitt rederi Kindaortens Rederi.

BALDER bogserade pråmarna BORE N:o 9 och BORE N:o 10 som tillhörde samma rederi. Skepparen Axel Johansson var befälhavare till 1924, en fortsatte att arbeta som maskinist på BALDER därefter.

 
     
  Den 14 mars 1924 köpte köpman Henry Petersson, Linköping bogseraren BALDER och pråmarna BORE N:o 9 och BORE N:o 10 för 6.000 kr. Samma år genomgick fartyget en maskinreparation.  
     
  Den 9 augusti 1924 köpte fru Anna Petersson fartyget av sin son Henry. BALDER var en ren förlustaffär för Henry berättade hans son Karl Evert Petersson, Öland. Maskinreparationen hade blivit en dyr kostnad.  
     
 

Befälhavaren Axels dotter Anna-Lisa Johansson mindes att "ägarinnan" Anna Petersson ofta var med på BALDER och hon lärde Anna-Lisa att virka.

 
     
  Egentligen var fartyget i dåligt skick och Henry skulle bara ha varit glad om han blev av med BALDER. Varje dag var han tvungen att gå ner för att se så det inte läckte. En gång när de låg vid kaj i Stockholm kom en rysk båt på glid på kurs rakt mot BALDER. Henry som ville bli av med henne tänkte att -”nu äntligen kan en bli av me`n!”. Han kallade upp alla på land, men ryssen missade!  
     
  Frakterna sköttes inte heller flexibelt. Om de låg och lastade vid Törnevik och skulle hämta en pråm i Skedevi kanal så låg de kvar till det var färdiglastat istället för att hämta den andra pråmen under tiden, berättade Karl Evert Petersson  
     
 

Befälhavare 1925-26 var skepparen Erik "Mallert" Carlson.

 
     
 

År 1927 övertogs ägandeskapet av skepparna Axel Johansson och Erik ”Mallert” Carlson, förstnämnde blev återigen befälhavare.

 
 

Besättningen på BALDER med pråmar sa ofta att de var med på "Baldersläpet", ett ofta använt uttryck.

 
     
 

I köpekontraktet från den 23 april 1927 skriver Henry Petersson att han till Axel Johansson och Erik Karlsson säljer sin tillhöriga bogserbåt BALDER och promfartyget ”BORE 10” i sådant skick de befinner sig i med alla inventarier för en köpeskilling av tretusen (3.000) kronor. Betalningen skedde den 5 maj 1927 i Linköping.

 
 

Befälhavare Axel Johansson ägde ¾ -delar i BALDER.

Pråmskeppare Erik ”Mallert” Carlson ägde resterande ¼ -del.

 
     
 

När Axels son Georg Johansson kom hem från Amerika 1930, köpte han Carlsons fjärdedel.

I köpekontraktet från den 10 mars 1930 skriver Erick Karlsson att han till Georg Johansson Styrmansgatan 5 säljer sin fjärdedel i motorbogserbåten BALDER samt pråmarna ”OLLE av Linköping” och ”BORE 10” i det skick de idag befinner sig jemte alla tillhörande inventarier mot en överenskommen köpesumma av femhundra (500) kr. Kontant betalas 350 kronor resten kronor 150 den 1 juni 1930.

 
     
 

Johansson fortsatte i fem år att med BALDER bogsera de två tidigare nämnda pråmar. Hemmahamnen ändrades från Linköping till Hjulsbro när familjen Johansson påbörjade Hjulsbrovarvet 1931.

 
     
 

När de inköpte sitt andra bogserfartyg ångaren BORE berodde det på att BALDER som var i dåligt skick hade tjänat ut som bogserfartyg, och man bestämde sig för att skrota henne.

 
     
 

Fartyget drogs upp på land vid Hjulsbrovarvet på våren 1936 för att upphuggas. När bara skrovet var kvar forslades det för egen maskin upp till Slattefors sluss, antagligen för att man där kunde forsla bort skrotet lättare, nån annan förklaring till varför detta skedde har jag inte fått fram. 

 
     
 

Att fartyget skrotats anmäldes av Axel Johansson samma år. Skrovet blev 53 år och det enda som finns kvar av BALDER är en styrhyttsdörr vid Dockulla.

 
     
 

BALDERs utseende:

 

 

 

Bilder på BALDER

 

 

Till menysidan

Till Fartygslistan

Fartygets hytt var brunmålad och satt på en upphöjning långskepps i mitten på däck. Hytten var delad med en vägg med fönster i. Framför väggen var styrhytten med en dörr på var sida. Bakom den var en mindre ”bostadshytt” med dörr på babords sida, inredningen var en soffa med sammetsrött tyg och ett litet bord.

   Styrhytten hade två fönster framåt med den fällbara masten mittemellan. På en träskylt under fönstret på babord sida på hyttens framsida stod registreringstonnaget ”8,15 ton”. Fönstren hade samma stil som dörrarna. Hyttens främre hörn var vinklade med ett fönster i varje hörn. På styrbords sida kom sedan styrhyttsdörren med fönster i, och därefter två väggdelar den första med fönster i och nästa med träskiva i. På babords sida styrhyttsdörren därefter hyttdörren med träskiva istället för glas och sist en väggdel med fönster. Bak på hytten var två fönster på var sin sida av skorstenen.

   Ombord fanns en dricksvattentunna  av trä varpå det stod BALDER. Utanför styrhytten på båda sidor satt på relingen styrbords och babords lanternor, i masten satt två topplanternor. Bakom skorsten var fönsterluckor till maskin och kojerna samt bakom den stack en lång flaggstång snett opp.

På däckupphöjningens satt sju ventiler på var sida, frampå satt ytterligare två. Framför styrhytten fanns på styrbords sida två luckor i upphöjningen. En av luckorna döljde en lejdare ner till en toalett som hade samma funktion som på tågen förr i tiden, rakt ut, spolning skedde med hink. Relingsbandet som var av trä var runt och grovt och löpte runt hela fartyget.